Vad är egentligen journalistik? Nya medieformer har helt klart spelat en viktig roll och ändrat villkoren för det som tidigare var att betrakta som journalistik. När Kovach och Rosentiel tillsammans med sina kollegor ritade upp sina ledord för journalistiken 1999 var medieklimatet ett helt annat. Journalisters arbetsmetoder likaså. Papperstidningen var fortfarande den dominerande och det som hände igår – rapporterades det om i morgon. Idag är gårdagens händelser ”old news” för många redan när tidningen dimper ner i brevlådan morgonen efter. Nyhetstörstande läsare vill hela tiden uppdateras om nuläget innan det är försent. Idag fyller som bekant nättidningen en viktig funktion i sammanhanget. Det största problemet för journalister är dock inte att hitta nyheter – snarare att sovra bland det outsinliga informationsflödet. Det är intressant att se till hur medierna idag, dryga tio år senare, hanterar journalistikens krav på källkritik. I ”Elements of Journalsim” lägger författarna fram en slutlig definition över vad som skiljer journalistiken från andra ”texter”:
”In the end, the discipline of verification is what separates journalism from entertainment, propaganda, fiction, or art”.
På senare år har de sociala medierna sett dagens ljus – och på sätt tagit samhället med storm. Alla har facebook. Många har bloggar. Några twittrar. Det påverkar även journalistiken. Vällästa bloggar (kanske inte den här) har blivit alternativa opinionsbildare till den traditionella nyhetsförmedlingen. Det är i många stycken positivt. Alla kan uttrycka sin åsikt på ett annat sätt än tidigare och makteliter har svårare att sopa saker under mattan. När det gäller källkritiska aspekter finns det dock en del diskutabla effekter av de sociala medierna och i samspelet med de traditionella medierna.
För några dagar sedan uppdagades det som i hockeysverige redan har kallats för ”Gorengate”. En supporterförening till Färjestad BK publicerade på sin hemsida ett utdrag ur en diskussion mellan Färjestadspelaren Lee Goren och en supporter som förts på Facebook. Se här: http://www.carlstadsfinestcrew.se/lee-goren/ Inga vackra ord direkt. Jag ifrågasätter inte nyhetsvärdet, däremot är det ett lysande exempel på hur sociala medier blivit en viktig informationskälla – för medborgare och även för journalister.
Men oavsett vad som är sant och vad som har sagts är det intressant hur traditionella medierna ”sväljer” denna nyhet. Som mycket väl kan vara helt sann – men likafullt kan ha retuscherats för att sätta dit en underpresterande elitidrottsman. Det tog ett par dagar. Sedan var nyheten om Gorens salva på facebook förstesidestoff hos kvällstidningarna.
Hade nyheten om Gorens mindre begåvade facebookkonversation nått nyhetsplats om journalistiken uppfyllt Kovach och Rosentiels krav på ”verification”? Kanske inte. Arbetsmetoder är förändrade – men förändras journalistikens uppdrag av samtidens medieklimat?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hej David.
SvaraRaderaJag tycker du exemplifierar problematiken som finns med sociala medier och gammelmedia bra. Nyheten om Lee Goren publicerades trots florerande rykten om retuschering.
Hej David Kvicklund
SvaraRaderaIntressant och välskrivet inlägg. Jag gillar att du tar upp ett aktuellt exempel som med Lee Goren. Fortsätt så.